Enligt Försvarsbeslut 2025 ska Sveriges kommuner och regioner stärka den civila beredskapen. En av de mest kritiska punkterna i detta arbete är livsmedelsförsörjningen vid kris och krig. Detta innebär att livsmedelsberedskap inte längre bara är en teoretisk ambition eller ett övergripande politiskt mål, det är i allra högsta grad en konkret och operativ upphandlingsfråga.
Vi möter många kommuner som vet precis vad beslutet kräver – men står handfallna inför hur den strategiska inriktningen ska bli en faktisk, genomförbar upphandling.
För många upphandlande myndigheter och organisationer uppstår nu en stor utmaning: Hur går vi från strategisk inriktning till en genomförbar upphandling som faktiskt säkrar leveransförmågan när samhället ställs inför allvarliga störningar?
Vad innebär kraven på livsmedelsförsörjning i praktiken?
Att upphandla för krisberedskap skiljer sig markant från traditionella livsmedelsupphandlingar. Det handlar inte enbart om att köpa in råvaror till skolor och äldreomsorg under normala förhållanden, utan om att bygga in robusthet och flexibilitet i avtalen. Som upphandlare måste du ställa rätt krav i dina upphandlingsdokument för att säkerställa att leverantören kan upprätthålla sin verksamhet även när de globala leveranskedjorna brister.
Ett välkonstruerat ramavtal för livsmedelsberedskap bör bland annat:
- Skapa flexibilitet genom möjlighet till avsteg från rangordning vid kris.
- Säkerställa tillgången till lagringsbara livsmedel och produkter.
- Reducera importberoendet och främja försörjningsförmågan.
Södertäljemodellen: Ett konkret exempel på framgångsrik kravställning
Ett framstående exempel på hur detta kan göras i praktiken är Södertälje kommun. De har utvecklat en strukturerad modell för att stärka sin livsmedelsberedskap. Genom att bygga rätt kompetensteam internt har kommunen lyckats samverka med lokala leverantörer och lokala producenter för att säkra hela kedjan, från produktion till färdig måltid.
Genom att inkludera proteinrika och lagringsbara grödor, och ställa höga krav på lokal försörjningsförmåga, visar Södertäljemodellen hur man kan skapa en mer robust livsmedelskedja som fungerar både i vardagen och under kris.
Så utformar ni förfrågningsunderlag och avtalsvillkor
Att upphandla livsmedelsberedskap handlar om riskhantering. Hur formulerar ni en kravspecifikation som tillgodoser behovet av beredskap utan att bryta mot LOU:s principer om proportionalitet och likabehandling? Vilka utvärderingskriterier ska användas för att premiera tillförlitlighet och leveranssäkerhet?
För att underlätta detta arbete har vi på UpphandlingsAkademin samlat praktiska erfarenheter, juridisk vägledning och färdiga mallar i vår Kunskapsbank. Materialet hjälper er att omsätta kraven till en rättssäker upphandling med tydliga avtalsvillkor.
Redo att ta nästa steg i er krisberedskap?
Hämta kvalitetssäkrade förfrågningsunderlag, kravspecifikationer och utvärderingsmodeller i vår Kunskapsbank – eller kontakta oss för rådgivning kring just er kommuns förutsättningar.